{"id":102035,"date":"2023-08-28T10:27:03","date_gmt":"2023-08-28T07:27:03","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=102035"},"modified":"2023-08-28T10:27:08","modified_gmt":"2023-08-28T07:27:08","slug":"magnetron","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/magnetron\/","title":{"rendered":"Magnetron"},"content":{"rendered":"\n<p>Magnetron [magnit va (elek) tron] \u2014 o&#8217;ta yuqori chastotali elektromagnit tebranishlarni generasiyalaydigan elektrovakuum asbob; elektronlar doimiy magnit va elektr maydoni bilan o&#8217;zaro ta&#8217;sirlashganda sodir bo&#8217;ladi. Ko&#8217;p rezonatorli oddiy Magnetronning asosiy qismlari elektronlar chiqaradigan katod va elektrik hajmiy rezonatorlar bo&#8217;lgan anoddan iborat. Magnetronning tebranish sistemasida 8 dan 40 tagacha rezonator bo&#8217;lib, ular anod teshigi atrofida simmetrik joylashgan. Har qayyasi rezonator katod joylashgan Markaziy teshik bilan tirqish orqali bog&#8217;langan. Rezonatorlar halqasimon tebranish sistemasini hosil qiladi. Bir yoki bir necha rezonatorni siljitib, chastota o&#8217;zgartiriladi. Rezonator hosil qilgan o&#8217;ta yuqori chastotali elektr maydoni bilan tormozlangan elektronlar maydonga energiya berib, o&#8217;ta yuqori chastotali elektromagnit tebranishlarni kuchaytiradi. Magnetronning ish diapazoni 0,5 dan 100 Gts gacha, f.i.k. 0,8 gacha. Ish tarziga ko&#8217;ra, Magnetron uzluksiz va uzlukli xillarga bo&#8217;linadi. Uzluksiz Magnetronlarning quvvati bir necha Vt dan o&#8217;nlarcha kVt gacha, uzlukli Magnetronlarniki 10 Vt dan 5 MVt gacha. Magnetron radiolakasion stansiyalarda, ro&#8217;zg&#8217;orda ishlatiladigan pechlar va boshqalarda foydalaniladi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Magnetron [magnit va (elek) tron] \u2014 o&#8217;ta yuqori chastotali elektromagnit tebranishlarni generasiyalaydigan elektrovakuum asbob; elektronlar doimiy magnit va elektr maydoni bilan o&#8217;zaro ta&#8217;sirlashganda sodir bo&#8217;ladi. Ko&#8217;p rezonatorli oddiy Magnetronning asosiy &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/magnetron\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[217],"tags":[],"class_list":["post-102035","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-m-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102035","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=102035"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102035\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":102048,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102035\/revisions\/102048"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=102035"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=102035"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=102035"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}