{"id":113695,"date":"2024-01-14T14:14:32","date_gmt":"2024-01-14T11:14:32","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=113695"},"modified":"2024-01-14T14:14:33","modified_gmt":"2024-01-14T11:14:33","slug":"qand-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/qand-2\/","title":{"rendered":"Qand"},"content":{"rendered":"\n<p>Qand, qand moddasi, shakar moddasi \u2014 uglevodlar (monosaxaridlar va oligosaxaridlar) sinfining quyi molekulali vakillari. Suvda yaxshi erishi va kristallanishi Qand moddasining o&#8217;ziga xos xususiyati hisoblanadi. U qaysi manbadan ilk bor olingan bo&#8217;lsa, o&#8217;shaning nomi bilan ataladi. Masalan, glyukoza \u2014 uzum qandi, laktoza \u2014 sut qandi, maltoza \u2014 solod qandi, saxaroza \u2014 shakarqamish yoki lavlagi qandi. Qand moddasi deganda Qand bo&#8217;lmagan tabiiy va sintetik monosaxaridlar ham tushuniladi. Bunday moddalar odatdagi Qand moddasidan o&#8217;ziga xos tomonlari bilan ajratadi. Ularning molekulasida gidroksil guruh (\u2014on) o&#8217;rniga boshqa guruh, masalan, vodorod atomi (dezoksisaxar), aminoguruh N11, (aminosaxar), merkaptoguruh \u00a7N (tiosaxar) va hokazolar bo&#8217;ladi; tarmoqdangan uglerod skeleti (tarmoqlangan Qand moddasi) yoki 7 va undan ko&#8217;p atomdan iborat utlerod zanjiriga (yuqori Qand moddasi) ega; qo&#8217;shimcha kislorod gutuvchi tsikli (angidrosaxar) yoki qo&#8217;shaloq uglerod bog&#8217;i (to&#8217;yinmagan Qand moddasi) bo&#8217;ladi. Mikroorganizmlar turli-tuman &#8220;qand bo&#8217;lmagan&#8221; Qand moddasiga boy manbadir. Ko&#8217;pchilik tabiiy Qand moddalarining strukturasi kimyoviy sintez yo&#8217;li bilan aniqlangan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Qand, qand moddasi, shakar moddasi \u2014 uglevodlar (monosaxaridlar va oligosaxaridlar) sinfining quyi molekulali vakillari. Suvda yaxshi erishi va kristallanishi Qand moddasining o&#8217;ziga xos xususiyati hisoblanadi. U qaysi manbadan ilk bor &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/qand-2\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[191],"tags":[],"class_list":["post-113695","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-q-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113695","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=113695"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113695\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":113696,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113695\/revisions\/113696"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=113695"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=113695"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=113695"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}