{"id":31487,"date":"2022-10-20T13:51:27","date_gmt":"2022-10-20T10:51:27","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=31487"},"modified":"2022-10-20T13:51:29","modified_gmt":"2022-10-20T10:51:29","slug":"interval-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/interval-2\/","title":{"rendered":"INTERVAL"},"content":{"rendered":"\n<p>INTERVAL (musiqada) \u2014 ikki tovushning past-balandlik (ya&#8217;ni tebranishlarning miqsori) jihatidan o&#8217;zaro nisbati. Tovushqatorning qamragan pog&#8217;onalariga qarab, lotincha tartib sonlarining nomi bilan (prima, sekunda, tertsiya, kvarta va hokazolar) ataladi. Ketma-ketiga sadolanuvchi tovushlardan metodik Interval, baravariga (qo&#8217;shalog&#8217;iga) sadolangan tovushlardan garmonik Interval tarkib topadi. Musiqa nazariyasida Intervallar hajmi (pog&#8217;onalar soni) va sonlar miqdori bilan o&#8217;lchanadi. Bir oktava doirasidagi Intervallar oddiy, bir oktavadan keng Intervallar (nona, Desima, Undesima va hokazolar) tarkibiy Intervallar deyiladi. Hamohanglik yoki ohangsizlik jihatidan garmonik Intervallar konsonans va dissonanslarta bo&#8217;linadi. Interval duanazoning o&#8217;lchov birligidir. Sharq musiqa nazariyasida Interval bo&#8221;d deb yuritilgan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>INTERVAL (musiqada) \u2014 ikki tovushning past-balandlik (ya&#8217;ni tebranishlarning miqsori) jihatidan o&#8217;zaro nisbati. Tovushqatorning qamragan pog&#8217;onalariga qarab, lotincha tartib sonlarining nomi bilan (prima, sekunda, tertsiya, kvarta va hokazolar) ataladi. Ketma-ketiga sadolanuvchi &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/interval-2\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16402,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[199],"tags":[],"class_list":["post-31487","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-i-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31487","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31487"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31487\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31493,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31487\/revisions\/31493"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16402"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31487"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31487"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31487"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}