{"id":55980,"date":"2023-03-30T15:23:04","date_gmt":"2023-03-30T12:23:04","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=55980"},"modified":"2023-03-30T15:23:05","modified_gmt":"2023-03-30T12:23:05","slug":"adirlar-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/adirlar-2\/","title":{"rendered":"Adirlar"},"content":{"rendered":"\n<p>Adirlar \u2014 O<code>rta Osiyo tog<\/code>lari etagidagi cho<code>l va chala cho<\/code>l qirlar. Neogen va antropogen davrlarning cho<code>kindi tog<\/code> jinslaridan tarkib topgan. Farg<code>ona, Hisor, Surxondaryo vodiylarida ko<\/code>proq konglomerat va chaqir toshlardan iborat bo<code>lib, ba\u2019zi joylarida lyoss bilan qoplangan. Adirlar pasti-baland bo<\/code>ladi. Ularni ko<code>p joylarda soy hamda jarlar kesib o<\/code>tib, ayrim-ayrim qismlarga bo<code>lib yuborgan. Adirning mutlaq balandligi 400-500 m dan 1000-1500 metrgacha boradi. Adirlar baland tog<\/code> etaklaridan tektonik botiqlar orqali ajralgan bo<code>ladi. Bahor paytlarida adirlarda rang-barang o<\/code>tlar, lolalar o<code>sib yotadi. Xo<\/code>jalikda adirlardan bahorgi yaylov sifatida foydalaniladi, yog<code>in ko<\/code>proq tushadigan joylarda g<code>alla yetishtiriladi. Kopetdog<\/code> va Qrimda tof etaklaridagi shunday balandliklar bayirlar deb yuritiladi. Qozog<code>iston va Qirg<\/code>izistonda uncha katta bo<code>lmagan qoldiq qir va tog<\/code>lar ham adir deb yuritiladi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Adirlar \u2014 Orta Osiyo toglari etagidagi chol va chala chol qirlar. Neogen va antropogen davrlarning chokindi tog jinslaridan tarkib topgan. Fargona, Hisor, Surxondaryo vodiylarida koproq konglomerat va chaqir toshlardan iborat &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/adirlar-2\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":55935,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[258],"tags":[],"class_list":["post-55980","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-a-harfiga-oid-geografiyaga-oid-ensiklopedik-atamalar","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55980","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=55980"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55980\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55989,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55980\/revisions\/55989"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=55980"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=55980"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=55980"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}