{"id":68733,"date":"2023-04-19T19:45:21","date_gmt":"2023-04-19T16:45:21","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=68733"},"modified":"2023-04-19T19:45:22","modified_gmt":"2023-04-19T16:45:22","slug":"mezozoy-erasi-mezozoy","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/mezozoy-erasi-mezozoy\/","title":{"rendered":"Mezozoy erasi, mezozoy"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Mezozoy erasi, mezozoy <\/strong>(yunoncha mezos &#8211; O`rta, oraliq zoy- hayot) &#8211; Yer geologik tarixining to`rtinchi erasi. Yerdagi hayot taraqqiyotining O`rta bosqichiga to`g`ri keladi. Mezozoy erasi bundan taxminan 230 mln. yil ilgari boshlanib, qariyb 163 mln. yil davom etgan. Paleozoy erasidan keyin, kaynozoy erasidan oldin o`tgan. Trias, yura va bo`r davrlariga bo`lingan. Bu erada umurtqalilar orasida suvda-quruqlikda yashovchilar va uchuvchi sudraluvchilar xarakterli bo`lgan, ularning ba\u2019zilari (dinozavrlar, ixtiozavrlar, pterozavrlar va b.) juda yirik bo`lgan; umurtqasizlardan ammonitlar, belemnitlar ko`p bo`lgan, ular era oxiriga kelganda qirilib bitgan; o`simliklardan ginkgosimonlar, sagovniksimonlar ko`p o`sgan. Mezozoy erasida yopiq urug`li o`simliklar, qushlar, xaltalilar, platsentar sut emizuv- chilar va dengiz hayvonlarining ko`p guruhlari birinchi marta paydo bo`lgan. Asosan, Tinch okean sohilida tog` burmalari ko`tarilgan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mezozoy erasi, mezozoy (yunoncha mezos &#8211; O`rta, oraliq zoy- hayot) &#8211; Yer geologik tarixining to`rtinchi erasi. Yerdagi hayot taraqqiyotining O`rta bosqichiga to`g`ri keladi. Mezozoy erasi bundan taxminan 230 mln. yil &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/mezozoy-erasi-mezozoy\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":55935,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[326],"tags":[],"class_list":["post-68733","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-m-harfiga-oid-geografiyaga-oid-ensiklopedik-atamalar","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.0","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68733","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68733"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68733\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68734,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68733\/revisions\/68734"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68733"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68733"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}