{"id":88762,"date":"2023-06-28T13:37:37","date_gmt":"2023-06-28T10:37:37","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=88762"},"modified":"2023-06-28T13:37:41","modified_gmt":"2023-06-28T10:37:41","slug":"zinjantrop-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/zinjantrop-2\/","title":{"rendered":"Zinjantrop"},"content":{"rendered":"\n<p>Zinjantrop (Zinj-Sharqiy Afrikaning qadimgi arabcha nomi va yunoncha antropos-odam)-avstralopiteklarga mansub qadimgi qazilma odamsimon maymun. Zinjantrop bosh skeletini ilk bor arxeologik Luis Liki 1959 yili Olduvay darasi (Tanzaniya)dan topgan. Liki uning ensa qismi va kesmasi tuzilishiga ko\u2019ra dastlab Homo urug\u2019iga kiritgan va ekspeditsiya uchun mablag\u2019 ajratgan Boysi sharafiga Boysi zinjantrop deb atagan. Lekin Zinjantropning morfologik tuzilishi uning hatto tosh qurol ham yasashi mumkinmasligini ko\u2019rsatdi, shuning uchun uni Boysi janub odami (Zinjanthropus boisei) deb nomlagan. Zinjantropning bosh skeleti bo\u2019ylab pushtacha otgan, kichik oziq tishlari yirik oziq tishlariga biz oz o\u2019xshash, kurak va qoziq tishlari nisbatan mayda bo\u2019lgan. Dag\u2019al o\u2019simlik bilan oziqlangan. Zinjantrop bundan 2 million yil ilgari yashagan deb taxmin qilinadi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Zinjantrop (Zinj-Sharqiy Afrikaning qadimgi arabcha nomi va yunoncha antropos-odam)-avstralopiteklarga mansub qadimgi qazilma odamsimon maymun. Zinjantrop bosh skeletini ilk bor arxeologik Luis Liki 1959 yili Olduvay darasi (Tanzaniya)dan topgan. Liki uning &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/zinjantrop-2\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":55935,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[378],"tags":[],"class_list":["post-88762","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-z-harfiga-oid-tarixga-oid-ensiklopedik-atamalar","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88762","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88762"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88762\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88779,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88762\/revisions\/88779"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88762"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88762"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88762"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}