{"id":9634,"date":"2021-11-11T14:02:27","date_gmt":"2021-11-11T11:02:27","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=9634"},"modified":"2021-11-11T14:02:28","modified_gmt":"2021-11-11T11:02:28","slug":"antratsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/antratsen\/","title":{"rendered":"ANTRATSEN"},"content":{"rendered":"\n<p>ANTRATSEN, \u2014 kondensirlangan uchta benzol yadrosidan iborat aromatik uglevodorod. Molekulyar modda 178,24. Rangsiz kristall, eritma va suyuqlikda saqlanib qoluvchi binafsha rangda fluoressentsiyalanadi (tovlanadi). Suyuqlanish temperaturasi 216\u00b0, qaynash temperaturasi 342\u00b0. Antratsen toshko&#8217;mir smolasi tarkibida 0,3 \u2014 0,5% bo&#8217;ladi va shu smolani haydash jarayonida 270 \u2014 360\u00b0 da ajralib chiqadigan antratsen moyidan olinadi. Antratsen birinchi marta 1832 yilda toshko&#8217;mir smolasi tarkibida topilgan. Antratsen oksidlansa antraxinon bo&#8217;yoqlar olish uchun ishlatiladigan muhim oraliq mahsulot \u2014 antraxinon hosil bo&#8217;ladi. Aromatik uglevodorodlarga xos reaktsiyalarga kirishadi: galogenlash, nitrolanish, sulfidlanish va boshqalar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ANTRATSEN, \u2014 kondensirlangan uchta benzol yadrosidan iborat aromatik uglevodorod. Molekulyar modda 178,24. Rangsiz kristall, eritma va suyuqlikda saqlanib qoluvchi binafsha rangda fluoressentsiyalanadi (tovlanadi). Suyuqlanish temperaturasi 216\u00b0, qaynash temperaturasi 342\u00b0. Antratsen &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/antratsen\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":9243,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[107],"tags":[],"class_list":["post-9634","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-a-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9634","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9634"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9634\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9639,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9634\/revisions\/9639"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9243"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9634"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9634"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9634"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}