{"id":9806,"date":"2021-11-12T09:49:52","date_gmt":"2021-11-12T06:49:52","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=9806"},"modified":"2021-11-12T09:49:53","modified_gmt":"2021-11-12T06:49:53","slug":"appalachi-toglari","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/appalachi-toglari\/","title":{"rendered":"APPALACHI TOG&#8217;LARI"},"content":{"rendered":"\n<p>APPALACHI TOG&#8217;LARI &#8211; shimoliy Amerikadagi tog&#8217;lar, AQSh bilan Kanada hududida. Janubiy-g&#8217;arbdan shimoliy-sharqqa 2600 kilometr cho&#8217;zilgan, eni 300 \u2014 500 kilometr. Eng baland cho&#8217;qqisi \u2014 Mitchell tog&#8217;i (2030 metr). Appalachi tog&#8217;lari Janubiy-Sharqiy va shimol qismlari paleozoy erasida burmalangan kristall jinslar (gneyslar, kristalli slaneslar, kvarsitlar) dan, Janubiy-g&#8217;arbiy qismi cho&#8217;kindi jinslar \u2014 ohaktosh, qumtosh, gilli slanetslardan tashkil topgan. Mezozoy va kaynozoyda tog&#8217;lar gumbazsimon ko&#8217;tarilgan. Tog&#8217;larni ko&#8217;pdan-ko&#8217;p daryolar parchalab yuborgan. Shimol tomonlari relyefini to&#8217;rtlamchi davr muzliklari ancha o&#8217;zgartirgan. Appalachi tog&#8217;lari iqlimini Atlantika okeani yumshatib turadi. Yog&#8217;in 1000 \u2014 1300 millimetr. Janubda tog&#8217;yon bag&#8217;irlari 1000 metr balandlikkacha keng bargli o&#8217;rmonlar, undan yuqorida aralash va igna bargli o&#8217;rmonlar bilan qoplangan. Appalachi tog&#8217;larida toshko&#8217;mir, neft, temir rudasi, mis, kumush, kobalt bor. Appalachi tog&#8217;larida 2 ta millim park mavjud. Turizm va ovchilik rayoni.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>APPALACHI TOG&#8217;LARI &#8211; shimoliy Amerikadagi tog&#8217;lar, AQSh bilan Kanada hududida. Janubiy-g&#8217;arbdan shimoliy-sharqqa 2600 kilometr cho&#8217;zilgan, eni 300 \u2014 500 kilometr. Eng baland cho&#8217;qqisi \u2014 Mitchell tog&#8217;i (2030 metr). Appalachi tog&#8217;lari &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/appalachi-toglari\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":9243,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[107],"tags":[],"class_list":["post-9806","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-a-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9806","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9806"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9806\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9811,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9806\/revisions\/9811"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9243"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9806"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9806"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9806"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}