{"id":99861,"date":"2023-08-21T13:16:39","date_gmt":"2023-08-21T10:16:39","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=99861"},"modified":"2023-08-21T13:16:42","modified_gmt":"2023-08-21T10:16:42","slug":"vasserman-reaktsiyasi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/vasserman-reaktsiyasi\/","title":{"rendered":"Vasserman reaktsiyasi"},"content":{"rendered":"\n<p>Vasserman reaktsiyasi &#8211; zaxmni aniqlash uchun qo&#8217;llaniladigan serologik reaktsiya. Uni kashf etgan nemis olimi A. Vasserman (1866-1925) nomi bilan yuritiladi. Vasserman reaktsiyasi komplementni bog&#8217;lab olish reaktsiyasi (KBr)ga asoslangan bo&#8217;lib, u bir yo&#8217;la uchta antigenni ishlatgan holda olib boriladi. Tekshiriladigan zardob 1:4 nisbatda suyultirilib, 4 ta probirkaga 0,1 ml dan kuyiladi. Reaktsiya bosqichini krest (+dan to ++++) lar soni bilan ifodalanadi. Vasserman reaktsiyasining musbat bo&#8217;lishi, bemorda zaxm kasalligi borligini ko&#8217;rsatadi. Zaxmdan boshqa kasalliklar (bezgak, qaytalama terlama va boshqalar)da ham Vasserman reaktsiyasi qo&#8217;yiladi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vasserman reaktsiyasi &#8211; zaxmni aniqlash uchun qo&#8217;llaniladigan serologik reaktsiya. Uni kashf etgan nemis olimi A. Vasserman (1866-1925) nomi bilan yuritiladi. Vasserman reaktsiyasi komplementni bog&#8217;lab olish reaktsiyasi (KBr)ga asoslangan bo&#8217;lib, u &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/vasserman-reaktsiyasi\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[207],"tags":[],"class_list":["post-99861","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-v-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99861","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=99861"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99861\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99891,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99861\/revisions\/99891"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=99861"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=99861"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=99861"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}