{"id":99961,"date":"2023-08-21T15:35:24","date_gmt":"2023-08-21T12:35:24","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=99961"},"modified":"2023-08-21T15:35:29","modified_gmt":"2023-08-21T12:35:29","slug":"vodorodsimon-atomlar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/vodorodsimon-atomlar\/","title":{"rendered":"Vodorodsimon atomlar"},"content":{"rendered":"\n<p>Vodorodsimon atomlar &#8211; 1) tuzilishi vodorod atomiga o&#8217;xshash, yadro va bitta elektrondan iborat engil elementlarning ionlari. Bunday atomli elementlar (ne+, Ve3+ va boshqalar) faqat atom raqamlari bilan bir-biridan farq qiladi. Vodorodsimon atomlar energiyasi sathi va spektri vodorod atomi energiyasi sathi va spektriga o&#8217;xshaydi, lekin energiya masshtabi va o&#8217;tish chastotasi z2 marta (z\u2014 elementning atom raqami) ortishi bilan undan ajralib turadi; 2) yangi atomlar deb nomlanadigan beqaror zarrachalar. Ularga birinchi navbatda vodorod atomi yadrosi (proton) dan va manfiy zaryadlangan elementar zarracha (myuon M&#8221;, P~ mezon, K~ mezon va b.)dan tashkil topgan mezoatomlar, keyin elektron va musbat zaryadlangan elementar zarrachalardan tashkil topgan sistemalar: pozitron, myuon M+, P+ yoki K+ mezon (tegishlicha pozitroniy, myuoniy, pioniy, kaoniy deb nomlanadigan zarrachalar)dan tashkil topgan sistemalar kiradi. Bu sistemalar modda orqali yuqorida keltirilgan elementar zarrachalar o&#8217;tganda hosil bo&#8217;lib, kimyoviy reaktsiyalarga vodorod atomiga o&#8217;xshash kirishadi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vodorodsimon atomlar &#8211; 1) tuzilishi vodorod atomiga o&#8217;xshash, yadro va bitta elektrondan iborat engil elementlarning ionlari. Bunday atomli elementlar (ne+, Ve3+ va boshqalar) faqat atom raqamlari bilan bir-biridan farq qiladi. &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/vodorodsimon-atomlar\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[207],"tags":[],"class_list":["post-99961","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-v-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"kr","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99961","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=99961"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99961\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99966,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/99961\/revisions\/99966"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=99961"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=99961"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/kr\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=99961"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}