{"id":113420,"date":"2024-01-13T09:20:37","date_gmt":"2024-01-13T06:20:37","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=113420"},"modified":"2024-01-13T09:20:38","modified_gmt":"2024-01-13T06:20:38","slug":"qor-chizigi-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/qor-chizigi-2\/","title":{"rendered":"Qor chizig&#8217;i"},"content":{"rendered":"\n<p>Qor chizig&#8217;i, qor chegarasi \u2014 qorlarning tog&#8217;larda erimay qoladigan va firnga aylangan quyi chegarasi. Qor chizig&#8217;i balandligi joyning geografik kengligi, havo harakati, iqlim. Yog&#8217;in miqdori, joyning orografiyasi va yon bag&#8217;ir ekspozitsiyasiga bog&#8217;liq. Qor chizig&#8217;ining balandligi issiq o&#8217;lkalardan sovuq o&#8217;lkalarga tomon pasayib boradi. Qutbiy o&#8217;lkalarda dengiz sathidan boshlanadi, Novaya Zemlya orolida 600 metr, Alp tog&#8217;larida 2200-3100 metr, O&#8217;zbekistondagi tog&#8217;larda 3800-4200 metr, ekvator yaqinidagi tog&#8217;larda 5000 metr balandlikda joylashgan. Yevrosiyo materigida iqdim qurg&#8217;oqchillashgan sari, ya&#8217;ni g&#8217;arbdan sharqqa tomon balandlashib boradi. Masalan, Alp tog&#8217;larida 2200 metr, Kavkaz tog&#8217;larida 3600 metr, Oltoyda 4800 metr va hokazolar. Haqiqiy (yoz oxirida eng baland) va mavsumiy (vaqtincha) Qor chizig&#8217;i farq qilinadi. Qor chizig&#8217;ida yog&#8217;adigan qor miqdori bilan erishi mumkin bo&#8217;lgan qor miqdori teng bo&#8217;ladi, undan yuqorida esa qor erib ulgurmaydi va to&#8217;planib boradi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Qor chizig&#8217;i, qor chegarasi \u2014 qorlarning tog&#8217;larda erimay qoladigan va firnga aylangan quyi chegarasi. Qor chizig&#8217;i balandligi joyning geografik kengligi, havo harakati, iqlim. Yog&#8217;in miqdori, joyning orografiyasi va yon bag&#8217;ir &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/qor-chizigi-2\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[191],"tags":[],"class_list":["post-113420","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-q-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113420","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=113420"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":113440,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113420\/revisions\/113440"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=113420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=113420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=113420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}