{"id":114954,"date":"2024-01-29T07:51:47","date_gmt":"2024-01-29T04:51:47","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=114954"},"modified":"2024-01-29T07:52:07","modified_gmt":"2024-01-29T04:52:07","slug":"nasturan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/nasturan\/","title":{"rendered":"Nasturan"},"content":{"rendered":"\n<p>Nasturan (Yunoncha nastos \u2014 zichlashgan va lotincha uranium \u2014 uran), uran smolali ruda \u2014 sodda oksidlar sinfiga mansub mineral. Uranitning kristallo-kimyoviy analogi. Massiv va kollomorf agregatlar. Tarkibida o&#8217;zgaruvchan miqdorda UO3 (20-55%) va UO2 (25-60%) bo&#8217;ladi. Qushimcha sifatida radiogen qurg&#8217;oshin, sa, ba&#8217;zan Nodir-yer elementlari, shuningdek, suv uchraydi. Nasturanning kristallik strukturasi, odatda, uraninitga mos keladi. Rangi qora, smolasimon yaltiroq, shaffof emas. Qattiqligi mineralogik shkala buyicha 4-6; zichligi UO2 va UO3 nisbatiga qarab, 4500 dan 9000 kg\/m3 gacha o&#8217;zgarib turadi. Elektromagnit xossasiga ega. Nihoyatda kuchli radioaktiv. U ning eng kup tarqalgan minerali. Murakkab gdirotermal tipli konlarda Sn va W minerallari, shuningdek, kobalt, nikel, temir arsenidlari bilan, mis, qo&#8217;rg&#8217;oshin, vismut, kumush va boshqalarning sulfidlari bilan birga hosil bo&#8217;ladi. Uran-temir rudali konlarda gematit, Magnetit va boshqalar bilan birga uchraydi. Chukindi tipli konlarda, konglomeratlarda esa kora uran deb ataluvchi kukunsimon, tuproqli agregatlarda ham ma&#8217;lum. Uran va radiyning asosiy sanoat minerallaridan biri.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nasturan (Yunoncha nastos \u2014 zichlashgan va lotincha uranium \u2014 uran), uran smolali ruda \u2014 sodda oksidlar sinfiga mansub mineral. Uranitning kristallo-kimyoviy analogi. Massiv va kollomorf agregatlar. Tarkibida o&#8217;zgaruvchan miqdorda UO3 &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/nasturan\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[221],"tags":[],"class_list":["post-114954","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-n-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/114954","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=114954"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/114954\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":114981,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/114954\/revisions\/114981"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=114954"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=114954"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=114954"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}