{"id":119480,"date":"2024-05-09T16:24:33","date_gmt":"2024-05-09T13:24:33","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=119480"},"modified":"2024-05-09T16:24:40","modified_gmt":"2024-05-09T13:24:40","slug":"pektin-moddalari","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/pektin-moddalari\/","title":{"rendered":"Pektin moddalari"},"content":{"rendered":"\n<p>Pektin moddalari, pektinlar (Yun. pektos \u2014 birikkan, qovushgan, muz- lagan) \u2014 barcha quruqlik o&#8217;simliklari va bir qator suvo&#8217;tlar tarkibidagi eriy- digan (eriydigan pektin) va erimaydi- gan (protopektin) yuqori mo-lekulali polisaxaridlar. P.m. mevalar va reza- vor-mevalar, kanop poyasi, qand lavlagi tarkibida ayniqsa ko&#8217;p bo&#8217;ladi. Kimyoviy tabiatiga ko&#8217;ra tarmoqlanmagan poliga- lakturanidlar \u2014 galakturan kislota po- limerlaridan iborat. P.m.ning tarkibi- ga neytral monosaxaridlar \u2014 galaktoza, ramnoza, arabino-za, ksiloza ham kiradi. P.m. 4 guruhga: pektokislotalar, pektin kislotalar, pektinlar va propektinlar- ga bo&#8217;linadi. Shulardan pektinlarning ahamiyati mu-him. Pektinlar tsitrus me- valari, olma va tarvuzdan olinadi. P.m. oziq-ovqat sanoatida jem, jele, meva konservantlari va b. tayyorlashda ishla- tiladi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Pektin moddalari, pektinlar (Yun. pektos \u2014 birikkan, qovushgan, muz- lagan) \u2014 barcha quruqlik o&#8217;simliklari va bir qator suvo&#8217;tlar tarkibidagi eriy- digan (eriydigan pektin) va erimaydi- gan (protopektin) yuqori mo-lekulali polisaxaridlar. &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/pektin-moddalari\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[226],"tags":[],"class_list":["post-119480","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-p-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.0","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119480","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119480"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":119504,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119480\/revisions\/119504"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}