{"id":121955,"date":"2024-05-12T14:24:05","date_gmt":"2024-05-12T11:24:05","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=121955"},"modified":"2024-05-12T14:24:09","modified_gmt":"2024-05-12T11:24:09","slug":"mikrotron","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/mikrotron\/","title":{"rendered":"Mikrotron"},"content":{"rendered":"\n<p>Mikrotron (mikro&#8230; va &#8230; tron) \u2014 elektronlarning tsiklik rezonans tezlatkichi. Unda elektronlar rezonator- ning yuksak chastotali elektr maydoni, bir jinsli va o&#8217;zgarmas magnit maydoni- da aylanma t-raektoriyada harakatlanib tezlanish oladi. M.ni V. I. Veksler 1944 y.da taklif etgan. M., asosan, yuk- sak chastotali elektr maydoni manbai (magnetron), rezonator, elektronlar manbai va elektronlarni sochuvchi mag- nit tutqichdan iborat. M.da elektron- lar harakatini uyg&#8217;unlashtirish, maydon chastotasini o&#8217;zgartirib turish lozim. Bir jinsli magnit maydon N da relya- tivistik elektronning aylanish vaqti t uning to&#8217;liq energiyasi E ga proportsio- nal, ya&#8217;ni t=2n E\/ ens (e \u2014 elektron za- ryadi, s \u2014 yorug&#8217;lik tezligi). Bunda q elek- tronlar oqimining rezonatorda har bir o&#8217;tishida energiyaning D\u00a3 ga o&#8217;zgarishiga mos keladigan vaqti At=qt=2nA E\/ens ga oshadi. M.da avtofazalash printsipi amalga oshirilgan (yana q. Tsiklotron). M.larda monoenergiyali (birdek Energi- yaga ega bo&#8217;lgan zarralar oqimi) va yaxshi to&#8217;plangan (kollimasiyalangan) elektron- lar dastasi olinadi. Shuning uchun ular, ko&#8217;pincha, tez elektronlar (5-30 MeV) manbai sifatida relyativistik elektro- Nika, yadro fizikasi, tibbiyot, qattiq jism fizikasi, defektoskopiya va b. da ishlatiladi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mikrotron (mikro&#8230; va &#8230; tron) \u2014 elektronlarning tsiklik rezonans tezlatkichi. Unda elektronlar rezonator- ning yuksak chastotali elektr maydoni, bir jinsli va o&#8217;zgarmas magnit maydoni- da aylanma t-raektoriyada harakatlanib tezlanish oladi. &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/mikrotron\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":99837,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[217],"tags":[],"class_list":["post-121955","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-m-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=121955"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121955\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121970,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121955\/revisions\/121970"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/99837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=121955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=121955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=121955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}