{"id":3564,"date":"2021-10-11T13:32:41","date_gmt":"2021-10-11T10:32:41","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=3564"},"modified":"2021-10-11T13:32:41","modified_gmt":"2021-10-11T10:32:41","slug":"gaz-sozini-kim-oylab-topgan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/gaz-sozini-kim-oylab-topgan\/","title":{"rendered":"&#171;Gaz&#187; so&#8217;zini kim o&#8217;ylab topgan?"},"content":{"rendered":"\n<p>&#171;Gaz&#187; so&#8217;zi xuddi &#171;elektr&#187;, &#171;termometr&#187;, &#171;atmosfera&#187; singari boshha so&#8217;zlar qatorida olimlar tomonidan o&#8217;ylab topilgan. O&#8217;ylab topilgan barcha so&#8217;zlardan eng qisqasi\u2014 &#171;gaz&#187; so&#8217;zi. XVI asrda yashagan gollandiyalik kimyogar va tabib Gelmont &#171;gaz&#187; so&#8217;zini yunoncha &#171;xaos&#187; so&#8217;zidan yaratgan. U havoning tarkibida yonadigan va yonmaydigan ikki modda mavjudligini kashf etib, &#171;gaz&#187; qadimgilarning &#171;xaos&#187; so&#8217;zidan deyarli farq qilmasligini ta&#8217;kidlagan (&#171;xaos&#187;ning dastlabki ma&#8217;nosi \u2014 shu&#8217;lalanuvchan bo&#8217;shliq demakdir). Biroq bu yangi so&#8217;z shundan keyin uzoq muddat qo&#8217;llanilmasdan keldi va 1789 yilda mashhur olim Lavuaze tomonidan unga qayta hayot bag&#8217;ishlandi. Aka-uka Mongolfelar dastlabki havo sharida parvoz qilganlaridan keyin &#171;gaz&#187; so&#8217;zi keng ko&#8217;lamda ishlatila boshlandi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#171;Gaz&#187; so&#8217;zi xuddi &#171;elektr&#187;, &#171;termometr&#187;, &#171;atmosfera&#187; singari boshha so&#8217;zlar qatorida olimlar tomonidan o&#8217;ylab topilgan. O&#8217;ylab topilgan barcha so&#8217;zlardan eng qisqasi\u2014 &#171;gaz&#187; so&#8217;zi. XVI asrda yashagan gollandiyalik kimyogar va tabib Gelmont &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/gaz-sozini-kim-oylab-topgan\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":657,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-3564","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bilasizmi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3564","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3564"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3564\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3565,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3564\/revisions\/3565"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/657"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3564"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3564"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3564"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}