{"id":68637,"date":"2023-04-19T17:44:17","date_gmt":"2023-04-19T14:44:17","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=68637"},"modified":"2023-04-19T17:44:18","modified_gmt":"2023-04-19T14:44:18","slug":"qora-metallurgiya","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/qora-metallurgiya\/","title":{"rendered":"Qora metallurgiya"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Qora metallurgiya <\/strong>&#8212; sanoatning cho`yan, po`lat, ferrotqotishmalar, prokat, truba va boshqa metall buyumlar ishlab chiqariladigan tarmog`i. Qora metallurgiya ketma-ket bir necha jarayondan iborat: ruda qazib chiqarish, domna (cho`yan eritib olish), marten (po`lat eritib olish), prokat (po`latdan balkalar, relslar, simlar yasash). Cho`yan eritib olish uchun domna pechiga temir rudasi bilan birga yoqilg`i (koks yoki yog`och ko`mir) va flyus solinadi. Po`lat maxsus xossalarga ega bo`lishi uchun eritayotganda boshqa metallar qo`shiladi. Hozirgi zamon metallurgiya korxonalari domna, po`lat eritish, prokat sexlaridan, koks ishlab chiqarish va koks gazlarini ishlatuvchi korxonalardan iborat. Domna pechlari bo`lmagan, temir-tersak va tayyor cho`yandan po`lat ishlab chiqaradigan korxonalar qayta eritish metallurgiyasi deyiladi. Mashinasozlik zavodlari qaramog`ida bo`lgan va kerakli sortda po`lat, cho`yan quyadigan metallurgiya sexlari kyenjametallurgiya deyiladi. Keyingi vaqtda elektrometallurgiya, ya\u2019ni elektr pechlarda po`lat eritish taraqqiy etmoqda (masalan, Bekobod metallurgiya zavodi elektr pech bilan ishlamoqda).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Qora metallurgiya &#8212; sanoatning cho`yan, po`lat, ferrotqotishmalar, prokat, truba va boshqa metall buyumlar ishlab chiqariladigan tarmog`i. Qora metallurgiya ketma-ket bir necha jarayondan iborat: ruda qazib chiqarish, domna (cho`yan eritib olish), &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/qora-metallurgiya\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":55935,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[331],"tags":[],"class_list":["post-68637","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-q-harfiga-oid-geografiyaga-oid-ensiklopedik-atamalar","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.0","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68637","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68637"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68637\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68638,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68637\/revisions\/68638"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68637"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68637"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68637"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}