{"id":72077,"date":"2023-04-26T16:06:34","date_gmt":"2023-04-26T13:06:34","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=72077"},"modified":"2023-04-26T16:06:36","modified_gmt":"2023-04-26T13:06:36","slug":"elita-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/elita-2\/","title":{"rendered":"ELITA"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>ELITA <\/strong>(fr. <em>elite <\/em>\u2013 eng yaxshi, saralangan) \u2014 jamiyatda boshqaruv vazifalarini bajaruvchi, fan va madaniyatni rivojlantiruvchi oliy imtiyozli ijtimoiy qatlamni anglatadi. Elita nazariyasi Platon, Karleyl, Nitsshe tomonidan olg\u2019a surilgan bo\u2019lsa ham, qarashlar tizimi sifatida XX asrda V.Pareto, G.Mosko, Ch.Mills va boshqalar tomonidan ta\u2018riflab berildi. Italiyalik olim V.Pareto fikriga ko\u2019ra, elita terminining bosh g\u2019oyasi ustunlikdir. Ya\u2018ni aql, xarakter, chaqqonlik singari xilma-xil qobiliyatlarga oliy darajada ega odamlar \u2013 elita deyiladi. Ushbu nazariyaga ko\u2019ra, Elita tug\u2019ma iste\u2018dodli odamlar orasidan paydo bo\u2019ladi. Elitaning 5 toifasi \u2013 siyosiy, iqtisodiy, ma\u2018muriy, harbiy va mafkuraviy Elita ajratib ko\u2017rsatiladi. Ular bir-biriga moslashadi va totalitarizm vujudga kelishining oldi olinadi. Iqtisodiy Elitaga, jumladan, yirik biznesmenlar, sanoatning yetakchilari, moliya magnatlari kiritiladi, ular oldindan ko\u2019ra bilish, tashabbuskorlik va ishbilarmonlik iste\u2018dodi bo\u2019lgan shaxslar hisoblanadi. Elita nazariyasiga ko\u2019ra, tashabbuskor va ishchan har qanday odam, ishi yurishib ketsa, Elitaga kirishi mumkin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ELITA (fr. elite \u2013 eng yaxshi, saralangan) \u2014 jamiyatda boshqaruv vazifalarini bajaruvchi, fan va madaniyatni rivojlantiruvchi oliy imtiyozli ijtimoiy qatlamni anglatadi. Elita nazariyasi Platon, Karleyl, Nitsshe tomonidan olg\u2019a surilgan bo\u2019lsa &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/elita-2\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":56191,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[345],"tags":[],"class_list":["post-72077","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category--harfiga-oid-fuqarolik-jamiyatiga-oid-ensiklopedik-atamalar","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72077","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72077"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72077\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72083,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72077\/revisions\/72083"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/56191"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72077"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72077"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72077"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}