{"id":97703,"date":"2023-08-06T11:19:52","date_gmt":"2023-08-06T08:19:52","guid":{"rendered":"https:\/\/milliycha.uz\/?p=97703"},"modified":"2023-08-06T11:19:56","modified_gmt":"2023-08-06T08:19:56","slug":"laktamlar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/laktamlar\/","title":{"rendered":"Laktamlar"},"content":{"rendered":"\n<p>Laktamlar (lakt&#8230;) \u2014 halqasida \u2014 S(o) \u2014 NR \u2014 (bu yerda R \u2014 N yoki organik radikal) guruhi bo&#8217;lgan aminokarbon kislotalarning ichki tsiklik amidlari; tautomer &#171;enol&#187; shakli laktim deyiladi. Laktamlar \u2014 kristallar; suvda va organik kislotalarda yaxshi eriydi; amfoter moddalar. Kimyoviy xossalari karbon kislotalar amidlariga o&#8217;xshash, oson alkillanadi, asillanadi, galogenlanadi. Laktamlar, asosan, aminkarbon kislotalar yoki ularning hosilalarini tsiklizasiyalab, shuningdek, galogenokarbon va oksikarbon kislotalarning amidlaridan olinadi. e-kaprolaktamni polimerlab, polikaproamid hosil qilinadi (polikaproamiddan kapron tolasi tayyorlanadi). Ko&#8217;pchilik Laktamlar biologik faol moddalar; jumladan 3- Laktamlar laktam antibiotiklari tarkibiga kiradi; poli\u2014N\u2014vinilpirrolidonning suvdagi eritmasi tibbiyotda qon plazmasi sifatida qo&#8217;llaniladi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Laktamlar (lakt&#8230;) \u2014 halqasida \u2014 S(o) \u2014 NR \u2014 (bu yerda R \u2014 N yoki organik radikal) guruhi bo&#8217;lgan aminokarbon kislotalarning ichki tsiklik amidlari; tautomer &#171;enol&#187; shakli laktim deyiladi. Laktamlar &hellip; <a href=\"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/laktamlar\/\" class=\"more-link\">Read More<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":56191,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[223],"tags":[],"class_list":["post-97703","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-l-harfi","entry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"ru","enabled_languages":["uz","kr","ru"],"languages":{"uz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97703","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97703"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97703\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97705,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97703\/revisions\/97705"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media\/56191"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97703"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97703"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milliycha.uz\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97703"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}